Det här varit tyst på den här bloggen ett tag. Sedan valnatten har jag mest ägnat mig att slicka sår, försökt kamma till ett tilltufsat självförtroende samt ondgjort mig över folkets förmåga att inte se saker lika klart som jag ;-)

Någon som vet vad detta är?

Hur som helst så har jag skrivit en krönika för stockholmsbloggen och huddingebloggen om den déjà-vu känsla som uppstod under försvarsmaktens stora underrättelseoperation.