En god jul???

I morgon är det julafton. Vissa av oss som då befinner sig i Löttorp, Borgholms kommun, Öland kommer att ha en jul i familjens famn med mat, gemyt och julklappar. Vi kommer att frossa i sill, skinka och kärlek. Det är inte alla förunnat på denna ort.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har varit på besök hos några kommunala gruppboenden i Löttorp och enligt IVO har de sällan stött på sådana missförhållanden som på dessa boenden.

Smålandsnytt, 1:10 in i sändningen

Jag kommer inte här vare sig recensera inspektionens rapport eller delge er vad ortsbefolkningen har att förtälja. Jag nöjer mig med att konstatera - Jonas, Stefan, Emil och ni andra - att driftformen inte har ett endaste dugg med värdig behandling att göra. Välfärd levereras av empatisk personal anställda i organisationer med ett levande värdegrundsarbete. Vissa organisationer lyckas inte leva upp till de mycket rimliga krav som ställs och det har ingenting med ägandeförhållandet att göra.

Jag hoppas att ni killar och tjejer tvärs över gatan ändå får en hyfsad jul!

Glöm aldrig Pela och Fadime

...är namnet på en ideell och sekulär förening som arbetar mot hedersvåld. Glöm aldrig Pela och Fadime är också en uppmaning till oss alla att inte blunda för det förtryck som utövas och  de våldshandlingar och  mord som begås för att upprätthålla vissa familjers förvirrade hedersbegrepp.

Jag trodde i min enfald att debatten om och informationen kring hedersvåld hade fått upp ögonen på folk kring de faror som unga människor i Sverige utsätts när de väljer att göra upp med gamla, förlegade och förtryckande hedersbegrepp. I dag har jag tyvärr blivit varse att så icke är fallet.

Uppenbarligen finns det fortfarande kommuner som placerar ungdomar som utsatts för hot om våld, våld och mordhot i lägenheter i det område där brotten begicks. De placeras där utan vare sig professionell risk- och säkerhetsbedömning och utan att utbilda ungdomarna i hur de ska agera för minimera risker.

Ännu märkligare ter det sig när dessa kommuner dessutom inte utnyttjar det kunskapscenter de är med och finansierar, Origo.

Jag avundas inte er politiker i socialnämnder och socialutskott som är med och fattar beslut likt dessa. Det är ett mycket stort ansvar Ni lägger på Era egna axlar. Är Ni beredda att ta ansvar för en ungdoms död?

Om jag vore som ni skulle jag åtminstone ställa som krav på förvaltningen att presentera en professionell säkerhetsbedömning och inte bara lita till handläggarens "ingenting tyder på att ....". Det är ganska uppenbart att en asylsökande blivande gärningsman väntar med att begå brottsliga handlingar till efter asylbeslut tagits.

Jag tycker också att ni ska ställa som krav att ungdomarna blir utbildade i hur de ska minimera de risker de utsätts för.

Normalt sett brukar jag inte bry mig så mycket om huruvida mina inlägg läses eller ej. De skrivs mest för mitt eget höga nöjes skull. Det gäller inte detta inlägg. Förhoppningsvis når jag några politker med detta inlägg och om ni hjälper till att sprida det kanske fler får upp ögonen och reflekterar över situationen i sin hemkommun.

Europeiska Unionen

Efter en i många avseenden turbulent vecka som toppades med en dag på Migrationsmyndighetens mottagningsenhet fattade jag ett beslut. Jag nominerade mig själv till Folkpartiets eu-parlamentslista.

Jag gör det inte för att jag hyser någon förhoppning om att ta en plats i EU-parlamentet. Jag gör det för att göra ett så kallat "statement".





Jag gör det för människors rätt och möjligheter att uppnå sin fulla potential - inte för att bevaka Sveriges intressen

Jag gör det för att mina barn och barnbarn ska få ta del av en dynamisk, förbättringsbenägen och kreativ global värld - inte en råvaruexporterande ankdamm i norra utkanten som ständigt bräker ur sig att "det var bättre förr".

Jag gör det för att världen och Europa i en besvärlig tid behöver mer samarbete - inte mindre.

Jag gör det för att samarbete är det ENDA sättet att anta planetens miljöutmaningar

Jag gör det för att jag tror på individen - inte nationstillhörigheten. Vi kan spara nationalismen till fotbollslandskamper och schlagerfestivalen.

Jag gör det för att Europa har något att dela med sig till resten av världen avseende frihet, rättvisa och jämställdhet.





 

För drygt sjutton år sedan.....

..upplevde jag mitt livs mest omtumlande dag. Carl-Oscar kom till världen med buller och bång, 100 dagar för tidigt. Det var början på en berg- och dalbanefärd som kom att pågå i jag vet inte hur många dagar, månader och år.

Färden ändrade självklart karaktären över tiden. Det började i Insane-tempo och för att numera på sin höjd nå nyckelpigenivåer.

Det har hur som helst gått otroligt bra för Carl-Oscar. När man idag ser en lufs på dryga 1.80, skostorlek 46 och ryggtavla som en lagårdsdörr är det svårt att tänka sig att han hade startvikt som ett smörpaket.

Du har vuxit till dig en del. Jag är djäkligt stolt över dig, C-O

Carl-Oscar slet, knogade och kämpade som sin namne i Mobergs utvandrarepos och han gav aldrig upp. I sin kamp hade han ett underbart stöd av alla professionella människor på Neonatalen och IVA. Vi föräldrar, syskon och släkt och vänner var där och vi gav av det vi kunde - närhet och kärlek (samt lite omvårdnadstips som kanske inte alltid föll i god jord hos alla i personalstyrkan).

Vår kamp började när Carl-Oscar kom hem!!!!

Jag vågar inte räkna alla timmar vi har lagt ner på att förklara för förskolepersonal, skolpersonal, vänner, bekanta, vårdpersonal, vilt främmande folk på bussen, föräldrar till snörvlande dagisbarn, försäkringskassan etc  om vilka eventuella hinder och problem som kan möta en liten preemie. Hur viktigt det är med lugn och ro, infektionskänslighet, sinnesintryck, motorisk träning, observation och tusen och en andra saker som jag glömt.

Vi klarade det eftersom vi hade orken, kunskapen, envisheten och tiden. Man måste vara stark som prematurförälder!!

Idag är det världsprematurdagen. En dag då prematurers situation uppmärksammas världen över. Förhoppningsvis kan denna dag få upp ögonen hos fler för den situation som preemie-föräldrar hamnar i och att fler förstår de behov som dessa små änglar har. Vi preemie-föräldrar gillar inte vara besvärliga och otacksamma kravmaskiner , vi ser bara till våra barns bästa utifrån våra kunskaper.

 Det finns några saker jag tycker är extra viktigt. Den första och viktigaste är att "utbilda" föräldrarna så att de vet vad som väntar och vad som kan vänta. Jag hade ett sjukligt intresse av att lära mig allt om prematurer och de problem som kan uppstå (det var mitt sätt att krishantera) men så funkar nog inte de flesta.

Det tidskrävande jobbet startar när barnet väl har kommit hem. Det är då man behöver kraften och tiden för att tackla vården, förskolan, skolan, arbetsplatsen och resten av samhället. Vi behöver dels en bättre kunskapsnivå och vi behöver gudier/lotsar som hjälper föräldrarna att hitta rätt.

Att få ett barn 3 månader förtidigt innebär inte att man som pappa obekymrat kan knalla tillbaka till jobbet efter 10 dagar. En av de få positiva sakerna med prematur födsel är att pappans betydelse för barnet under den första tiden ökar hur mycket som helst. Jag är djupt tacksam för att jag hade möjligheten att vara en extremt betydelsefull person för Carl-Oscar under hans första tuffa tid. Det var jag som höll hans lilla hand i kuvösen, det var jag som gav honom värme som kängurumamma, det var jag som följde med honom in på operation och det var jag (och storasyster) som skyddade honom mot alla som närmade sig kuvösen. Med andra ord; En prematur födsel är en kris för alla och ska medföra automatisk sjukskrivning.

Förgätmigkassan

Det här må ju låta som floskler men jag kan ändå inte låta bli att tycka att vissa myndigheter har en märklig syn på dem de är satta att utöva myndighet över.

27/7 ansökte jag om föräldrapenning efter att ha hörsammat ett av försäkringskassan distribuerat,  i och för sig märkligt presenterat (ni vet,  datorgenerat med remsor att riva av i kanterna), meddelande till mig.

Sagt och gjort. Jag ansökte om föräldrapenning för 16 dagar senare under sommaren och i samma veva så ansökte jag också om att dessa föräldrapenningsdagar skulle utbetalas. Eftersom min inkomst hade förändrats i jämförelse den tidpunkt då jag senast sökte föräldrapenning så skickade jag även en kopia av senaste lönespecifikation till sagda myndighets inläsningscentral.

Eftersom jag är/vill vara en person som följer med min tid loggade jag in på Försäkringskassans "e-tjänster" för att utföra ovan nämnda begäran. Självklart passade jag på, eftersom jag är en vän av ett långsiktigt hållbart samhälle, att klicka i rutan där jag medgav att all vidare kommunikation med sagda myndighet skulle ske elektroniskt.

Tiden gick och en dag tänkte jag att "nu ska vi se hur långt försäkringskassan har kommit med beslutandet om huruvida jag skulle få någon föräldrapenning eller inte". Underbart, mitt ärende var "pågående"
Fine, tänkte jag, då kommer väl pengarna den dag som F-kassan säger att de ska komma ( de dagarna är angivna i en flik till höger).

Nåväl, dagarna går och vi börjar närma oss detta magiska datum. Köpgirig som jag är loggar jag än en gång in på "mina sidor" och kollar när "mina utbetalningar" kommer. Eftersom jag är lite het på gröten blir jag lätt besviken när jag ser att det inte finns någon utbetalning registrerad. "Aha" tänker jag, "något har blivit fel". Följdaktligen tittar jag in på "mina ärenden" där jag möts av beskedet att jag fortfarande har ett "pågående ärende". Ojdå, tänker jag och klickar febrilt på ärendet för att se om det är något jag missat, men det går ju inte.

Nu har jag haft ett "pågående ärende" i 45 dagar trots att 30 dagar är vad försäkringskassan beräknar att ett ärende ska ta att behandla.

Jag skulle ha en större förståelse om mitt ärende handlade om att inhämta uppgifter från läkare, skola, arbetsgivare, arbetsförmedling, rehabmottagning etc men vi snackar nu om föräldradagar då skolan inte ens är öppen!

Ur ekonomisk synvinkel så innebär denna väntan egentligen bara att  införskaffandet av mina nya kängor förläggs till en tidpunkt som är mer relevant dvs hösten. Jag har dock svårt att tro att Förgätmigkassan har den kollen på alla på sina kunder. Tyvärr tror jag att det finns personer som verkligen kommer i kläm av denna typ av försenad handläggning.

MEN

Det som stör mig mest är inte att handläggningen dragit ut på tiden. Det om stör mig mest är att mötas av samma rad vareviga dag - "Pågående ärende". Finns det över huvudtaget någon som tror att handläggaren gör ett enda något när man möts av samma ord vid varje inloggning?

Lesson no 1

Om ett ärendesystem är e-baserat OCH tillgängligt för den ärendet berör, se då till att  åtgärder som vidtas redovisas. Efter 45 dagar utan någon som helst kontakt så tror  man helt enkelt inte på den utsagan. Något för Huddinge kommun att tänka på när den nya IT-strategin ska sjösättas.....

Lesson no 2

Om en organisation på sin hemsida basunerar ut att det är 30 dagar som gäller för handläggningen, se då till att kommunicera med dem det berör, utifall att tidsplanen spricker.

Lesson 3

I de företag jag verkat, som har ansvarat för drift, support, service etc till kunder , har det alltid funnits chefer som ansvarat för att "produktionen" uppfyllt de åtaganden som företaget utlovat. Till sin hjälp har cheferna haft elektroniska och manuella eskaleringssystem som hjälpt dem att prioritera och dedikera resurser så att gjorda åtaganden uppfylls. Skaffa ett sådant!!!!

PS. Vet ni vad?  Det var precis likadant förra gången, 2011 tog det 55 dagar att fatta samma enkla beslut. Något gott har förgätmigkassans e-tjänster ändå fört med sig. Handläggningsfallerandet är följbart.....  

Lång dags färd mot natt.....

Vissa dagar är värre än andra. Det här har varit en sådan dag.....

När jag vaknade visste jag att jag skulle ta farväl av min "svärmor" och  mina yngsta barns mormor.

Ing-Marie är en av de finaste människor jag träffat. Utan att tveka tog hon Mathilda och Carl-Oscar under sina vingar och gödde dem på kroppkakor och våfflor. När sedan Nova och Stella äntrade scenen fick även de sin beskärda del av både mat och kärlek. Jag och alla mina ungar, såväl biologiska som "professionella" har fått ta del av hennes gästfrihet under åren och Ing-Marie och Ranstadgatan har lämnat outplånliga intryck hos oss alla.

Föga anade jag att ytterligare en av de finaste människor jag mött under min levnad skulle behöva omnämnas i så outsägligt trista sammanhang denna dag.

Jag vet att jag såg "nyhetsflashen" om att någon avlidit efter att ha blivit påkörd av en stulen hemglass-bil. Inte tänkte jag mer på det förrän Mathilda uppmärksammade mig på Facebook-flödet.

H-e, en av världens roligaste och finaste personer har lämnat livet på grund av något så onödigt!!!

 Magnus, jag saknar dig och är förbannad på mig själv för att jag och familjen inte hälsat på under ett tag. Jag och Caroline pratade om att jag och ungarna skulle ta och "våldgästa" er när Caroline ändå skulle jobba under tre veckor (inte hela tiden givetvis....)

Eftertankens kranka blekhet,  vänta inte till morgondagen

Magnus, hur man än vrider och vänder på det är du Kung!!! Jag saknar dig och din underfundighet och ditt (och för den delen Urbans) öra för traktormotorer. Jag till och med saknar ditt "gå dän". Mathilda saknar definitivt ditt "Amanda, mocka där också".

Åsa, Anton, Gustav, och Carolina. Ni har haft och har fortfarande en underbar kille som make/pappa. Jag och hela familjen finns med er i tanken hela tiden. Fysiskt finns jag och valda delar av barnaskaran på plats för Er inom några dagar, om ni behöver och vill. Vi ska bara förflytta oss från Öland!!!!

Baylans betygssättning

Med stigande, dock ej tigande,  förvåning tar jag del av Sossarnas senaste utspel(?) i skolfrågan. Först ut på banan var en DN-intervju med Löfvén och Baylan. Intervjun följs sedan av en debattartikel på SvD Brännpunkt där Ibbe och ett antal socialdemokratiska kommunföreträdare berättar vad de ska göra i sina kommuner. Det hela avrundas sedan med Emil Högberg, oppositionsråd i Huddinge, med en kommentar till Huddinge-majoritetens budgetförslag.

Summa summarum inskränker sig nyhetsvärdet i dessa tre alster till ungefär noll. Om, gud förbjude, Sveriges medborgare väljer att byta regering vid nästa val så kan vi uppenbarligen förvänta oss en nationell skolpolitik  där idéer och visioner fullständigt lyser med sin frånvaro, i alla fall socialdemokratiska sådana. Men det finns hopp.

socialdemokratisk idéfabrik i olag

Vad är det då sossarna lyfter fram i de ovan nämnda artiklarna?

Läget i skolan är akut.

Det har Folkpartiet tyckt sedan den dag Göran Persson intog statsrådstaburetten. Det är också därför som reformtakten  inom utbildningsväsendet är så hög som den är. Reformeringen startade dag 1 efter alliansregeringens tillträde.

Lärarna är nyckeln till framgång.

 Jo tack, det vet vi. Vi vet också att en av de mest impopulära åtgärderna någonsin bland lärare var att kommunalisera skolan. Från Folkpartiets sida har vi i det stora hela haft med oss lärarna i vår analys av problembilden och av nödvändiga åtgärder.

Nivån på lärarlönerna måste diskuteras

Från min horisont är det tre grupper på arbetsmarknaden vars löne diskuteras mer än andra. Sjuksköterskelöner, politikerlöner och lärarlöner. Lärarlöner slår sjuksköterskelöner med en faktor 10 och politikerlöner är i sammanhanget en dvärg. Pröva själv på att googla på"lärarlöner", Stefan. Din röst kommer kanske får räkneverket att komma över 128 000.

Över till Ibbes egna ord i SvD

Socialdemokraterna vill se en ökad professionalisering av läraryrket

Det måste ju betyda att socialdemokraterna betraktar dagens lärarkår som ett gäng charlataner som mest sitter av sin tid. Det tycker inte Folkpartiet. Vi vill till och med dokumentera denna professionalism genom lärarlegitimationer och incitament att komplettera sin dokumenterade profession.

Socialdemokraterna vill  att lärare ska ha andra karriärmöjligheter än att bli rektor

Vad bra för Ibbe att Folkpartiet har försett hans kommunalpolitiska medundertecknare med möjligheten att inrätta både lektorstjänster och förstelärare i sina skolor.

Ibbe vill använda karriärtjänsterna för minska den ökande segregationen

Äntligen inser Socialdemokraterna att lösningen på segregationen inte är mer pengar utan riktiga duktiga lärare. Ibbes kollegor är hjärtligt välkomna till Huddinge så ska vi berätta hur man gör.

Skolresultaten har sjunkit sex år i rad. Det är en glädjebild Ibbe målar upp. Om det bara hade varit de sista 6 åren. Sveriges PISA-poäng har sjunkit kontinuerligt, från en inte märkvärdig nivå sedan första mätningen år 2000. PISA mäter förmågan hos 15-åringar vilket i sig tyder på att vårt utbildningssystem knappast kan har varit av världsklass under de åtta föregående åren. Märkligt hur kräftgången sammanfaller med kommunaliseringen av det svenska skolväsendet.

Så avslutar vi då på hemmaplan. I en kommentar till majoritetens budgetförslag i Mitti Huddinge säger Emil Högberg, oppositionsråd att han också tror(!) att det är viktigt satsa på lärarna. Här får nog Ibbe och Emil snacka ihop sig.

Troende?

Kontentan av de här artiklarna blir att Socialdemokraterna vill bli framtidspartiet i svensk politik, genom att föra samma politik som Folkpartiet under Jan Björklund konsekvent drivit sedan regeringsskiftet. Jag kan inte få det till annat än att Ibbe ger Folkpartiet A i betyg.

Why settle for second best???

Socialdemokratisk politikutveckling?

Vad vilja moderaterna?

I bland, dock inte alltför ofta saknar jag de gamla moderaterna. På något vis visste man var man hade dem. Dagens neo-moderater däremot, de vet man aldrig var man har. Makthungern tycks ha försett organisationen   med ålskinn och dess politiska kurs är lika irrationell som U-137s felnavigering.

I bland hamnar man fel.... 

Annat var det förr. Då var moderaterna borglighetens pain in the ass. Moderaterna lyfte politiskt heta potatisar och de andra borgerliga partierna var tvungna att rannsaka både sig själva och den politik de förde. Inte alltid så bekvämt men ack så nödvändigt.

Men nu, som statsbärande parti, då gäller det att stöta sig med så få som möjligt. Det sker på område efter område. Jag trodde dock att det fanns viss helig mark som inte fick vanhelgas - den fria företagsamheten. Ack så fel jag hade

Hur kommer det sig att Karl-Petter och Jonas får svinga hejvilt när det gäller fria företags möjligheter till rimlig avkastning på sina investeringar?

Varför berättar inte ledande moderata företrädare om den begränsning i föräldrars valmöjligheter som ett kommunalt veto mot friskoleetableringar skulle innebära?

Varför informerar inte moderaterna om varför s. k. räntesnurror har använts och den affärsmässiga logiken bakom dem (vilket man iofs kan ha moraliska synpunkter på)?

Varför berättar ingen sjukvårdskunnig moderat om varför man väger blöjor?

Det tycks mig som om neomoderaterna använder sig av en gammalmodig militär taktik - ducka när fienden skjuter. Problemet är bara det att medan man befinner sig längts ner i värnet så hinner fienden avancera förbi.

Likt neomoderater så syns de ej....

Men det finns hopp. Jag tror att djupt därinne i moderatkroppen finns en gammelmoderat som vill ut och stå för sina åsikter. Jag behöver inte hålla med hen men jag respekterar hens åsikt.

PS. Undrar när rättstavningsprogram börjar acceptera hen? Onekligen tids- och utrymmesbesparande

Kung Midas dansar salsa

Efter två dagars skolriksdag är hjärnan fullt sysselsatt med att bearbeta intrycken. Högt som lågt. Jag minns diskussionerna kring segregation och nyanlända barn och de utmaningar som svensk skola står inför.
skolriksdag

Kanske ledamöterna här behöver skolas?

Jag kommer också att minnas Andy Hargreaves, dels för presentationen men inte minst hans imitation av premiärminister Blair. Professor Hargreaves introducerade även ett för mig nytt begrepp, den fjärde vägen, som jag nog får försöka sätta mig in i lite mer. Lät onekligen intressant, men den krävde en nationell vision för Sverige som "alla" kan sluta upp kring. Undras vad vår är?

Nåväl, konferensen avslutades med att Folkpartiets Jan Björklund "läxade upp" de närvarande folkpartipolitikerna och uppmanade oss att ta steg även på lokal nivå. Det trodde jag i min enfald att vi hade gjort. I Huddinge så har vi i alla fall dragit vårt strå till stacken och kan bocka av många av de 21 punkter som Björklund tyckte att de kommunala folkpartisterna ska driva.

Som vanligt hakar jag upp mig på en fråga som råkar vara en av de 21 punkterna; resursfördelning, närmare bestämt socioekonomisk ersättning.

Att en skola i ett område med många nyanlända har ett större resursbehov behövs man inte vara raketforskare för att förstå. Däremot är inte resurser pengar. Resurser är kompetenta lärare, inspirerande ledarskap, anpassad pedagogik, fungerande arbetsklimat och individanpassat stöd. Det är inte säkert att en riktad pekuniär insats baserad på en eller fler SALSA-variabler leder till att dessa resurser skapas. Det finns till och med exempel på att man kan fixa fram resurserna "inom ram".

Kung Midas?

Om man som politiker ska  omfördela resurser, vilka är frukten av medborgarnas surt förvärvade pengar, så är det upp till politikerna att se till att dessa resurser ger avsedd effekt. Att slentrianmässigt agera spridare av ekonomiska medel är i mitt tycke inte politiskt ledarskap.

Om jag omfördelar ekonomiska resurser från en elev till en annan vill jag veta att dessa medel används på rätt sätt. I skolvärlden kallas det visst för "forskningsbaserat eller beprövad erfarenhet". De "mottagande" skolorna ska ha en strategi för hur de ekonomiska medlen ska användas mest effektivt.

Jag vill veta hur medlen används och jag vill se resultat och utvärdering. För övrigt äär det skämmigt att det ska vara så långt mellan inläggen på denna min blogg.