Inga kollektiva lösningar för individuella behov

Om varje individ är unik och har unika förutsättning och individuella bergänsningar, varför envisas politken med att anvisa kollektiva lösningspaket?

Jag är av den bestämda uppfattningen att politiken alltid ska utgå från det individuella perspektivet. Lösningen på elevers unika skolbekymmer är inte alltid fler elevassistenter och Waidelichs mismatch hanteras knappast av massiva arebtsmarknadsåtgärder. Att möta till landet nyanlända med ett färdigt "integrationspaket" är respektlöst!

Listan kan göras hur lång som helst. Varje invånare ska behandlas som den unika människa hon/han är och eventuella insatser från samhällets sida ska utgå från de enskilda behoven, inte med färdiga lösningspaket.