Sitter och funderar lite kring politikens villkor efter en kväll med dörrknackning. Jag och de flesta av mina politikerkollegor drivs av en vilja att förändra och förbättra det samhälle vi lever. Sedan är vi förstås oense om vad en förbättring är. Jag tycker att vinster är bra medans vänsterpartisten anser vinst vara djävulens gåva till mänskligheten. Där jag ser företagande och tillväxt ser Fi-anhängaren girighet och expolatering av arbetstagaren.
Någon annan gång ska jag berätta varför tok-vänstern har så fundamentalt fel men nu ska jag i stället se det positiva i människan.
Oberoende av vilka tokigheter vi politiker för fram som förbättringsförslag så har de alla en sak gemensamt. De ställer krav på finansiering. Vill man klippa sjögräset på botten av Drevviken måste man antingen köpa in vattengående gräsklippare eller betala någon entreprenör för att utföra jobbet. En ny simhall kommer inte nerramlande som manna från himlen utan den kräver noggranna kalkyler, investeringar och utnyttjande av mark.
Det är här vi börjar skönja skillnaderna mellan partierna. För vissa partier tycks det som om skatter är en outsinlig källa som kan användas till allsköns åtgärder utan någon som helst tanke på hur samhället påverkas.
Sedan finns det andra partier som inser att skatter, det är frukten av allas vår svett och möda. Så länge invånarna tycker att de får tillbaka mer än de avstår ifrån så kommer de svettas lite till, anstränga sig lite mer och som en följd därav se till att ytterligare sekiner landar i stats- och kommunkassan.
Det bästa sättet för oss politiker att kunna åstadkomma de förbättringar vi så hett åstundar är att se till att så många som möjligt anstränger sig så mycket som möjligt. Då rullar de kulor in som vi kan använda för att utveckla välfärdsstaten.
Vi betalar alla skatt men vissa skattekronor är viktigare än andra, nämligen de skattekronor som kommer inskramlande från näringslivet. Det är ute i företagen som välfärden skapas. Det är skattekronorna från företagare och de som arbetar hos företagare-stor som liten-som möjliggör finansieringen av vård, omsorg, skola och infrastruktur och för delen alla andra verksamheter inom det offentliga.
Om vi politiker nu vill åstadkomma alla dessa förbättringar så måste vi också se till att ha förutsättningen på plats, ett vitalt företagsklimat.
Jag vill att Huddinge kommun ska ha Sveriges och Europas bästa företagsklimat. Jag vill att kommunen inför alla beslut funderar kring vilka effekter beslutet har för företagandet i kommunen. Jag vill också att kommunen har det bästa klimatet för att få företagare att inte bara verka utan också bosätta sig i kommunen.
Med andra ord. Bekämpa det rödgröna klimathotet!
Lyhördheten för företagandets villkor måste vara stort inte bara på näringslivskontoret utan i hela förvaltningsapparaten.
Glöm aldrig var förutsättningen för välstånd och välfärd har sin vagga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar