Rädd om demokratin.....

....var den rubrik jag själv valde för mitt svar på MartinNigals  insändare i  "Mitt i Huddinge" förra veckan. Inte nog med att publikationen ändrade på rubriken; de ändrade även underskiften!!!

Här kommer den text jag sände till redaktionen

I en insändare publicerad i Mitt i Huddinge 13/11 2012 ondgör sig Martin Nigals över att Sverigedemokraterna i Huddinge inte får sitta med i det kommunala organet "beredningen för demokratins främjande". Hr Nigals är inte en bara en upprörd medborgare. Han är också vice ordförande för Sverigedemokraternas lokalavdelning i Huddinge. 

Det finns ett enkelt och ett mer sammansatt och avgjort viktigare svar. 

Det enkla svaret är att Sverigedemokraterna i Huddinge är få och att deras mandat inte utgör en del av majoritetens parlamentariska underlag, varför både majoriteten och den övriga oppositionen inte ser att ett deltagande av Sverigedemokraterna skulle bidra. 

Det mer sammansatta svaret behövs det ingen Einstein för att klura ut. Trots den propra fasaden  och den tillrättalagda och "politiskt korrekta" kommunikationsplattformen så står Sverigedemokraterna för åsikter och förslag som, om de omsattes i praktiken skulle motverka allt vad demokrati står för. 

Om man värnar demokratin så kategoriserar man inte individer utifrån var de eller deras föräldrar är födda. Står man för mångfald exkluderar man inte personer som inte kan "små grodorna". Är man demokratisk lagd förminskar man inte kvinnor med tillmälet hora. Sätter man tilltro till det demokratiska samtalet använder man inte tillhyggen. Litar man på samhällets förmåga står man för det man sagt och gjort inför media och myndigheter. Utan ögontjäneri. 

Därför Martin Nigals - spekulerar jag - vill inte kommunens övriga partier att Sverigedemokraterna ska ha någon plats i vare sig Demokrati- och mångfaldsberedningen eller för den delen något kommunalt organ. Det handlar inte om att vara rädd för demokrati, snarare en rädsla för de skador ni Sverigedemokrater åsamkar demokratin. 

Att ge SD plats i demokrati- och mångfaldsberedningen är som att släppa in räven i hönshuset.

 Bosse Källström, 49 år, jourhemspappa, Folkpartist,fyrbarnspappa,Huddinge i ett antal omgångar#dethärärmittland

Undraz vilka zom är zvenskfientliga?

Jag hade tänkt zkriva något kvickt och elakt om Zvenzkhetenz förzvarare och deraz banerförare. Efter en kväll där Zverigez nya nationalarena invigz med en fotbollzmatch mot National Fronts kulturbärare och den förnedring zom därefter följer zå känner jag att ingenting  jag totar  ihop enz tillnärmelzeviz zkulle kunna mäta zig med den ztraffzpark vår balkanättade nationalhjälte ztänkte in mellan benen på JÅ och hanz gelikar.

Vem är Sveriges hopp och vem försvarar Sveriges ära??  Han eller.....

..........han? Extrapoäng för den som kan namnge föremålet  för JÅ s   uppmärksamhet.

För att zammanfatta dagenz kanzke  viktigazte  match;

 Zverige 4 - Zverigedemokraterna minuz 1

Forza Zlatan och Forza Zverige!!!!!

PS. Kollade upp Hamréns startelva. Vi hade varit tvungna att starta matchen med sju spelare inkl målvakt.......

socioekonomisk ersättning

Efter en kväll med  nämndsammanträde, tvättvikning och nagelfarning av en pm i statskunskap sitter jag här och funderar kring begreppet socioekonomisk ersättning och varför det sätter sådana känslor i svall.

Bakgrunden är grundskolenämndens antagande av verksamhetsplan för 2013. Allt var frid och fröjd tills den socioekonomiska ersättningen kom på tapeten. Plötsligt gick debattens vågor högre än de gjort på något nämndsmöte  jag deltagit i. Jag ska inte påstå att invektiven haglade men det var inte långt i från.

"Di röe" har en poäng när de påstår att vi i majoriteten aldrig blir så ifrågasättande som när socioekonomisk ersättning kommer upp på tapeten. Frågan som inställer sig är varför? Vad är det som gör oss så ifrågasättande?

Ett av svaren hittar vi här. Jag har ju för vana att på ett mer eller mindre finurligt sätt försöka illustrera mina inlägg med en liten bild. Vanligtvis brukar det räcka med att googla på begreppet för att hitta en passande sådan. Icke i detta fall; vad har Einstein, Jonas Jerebko och en småfet, vit man på en sandstrand med socioekonomisk ersättning att göra?

Ett hyresbelopp är ett hyresbelopp, en lön är en lön och en måltid är en måltid. Du behöver inte vara atomfysiker för att avgöra rimligheten i en skolas budget. Skulle man haka upp sig på någon post så kan rektor i sådana fall förklara varför budgeten avviker från det normala.Skälen kan vara  en elev som behöver extra stöd på grund av latent sjukdom eller att det finns 7 st med diagnosen ADHD i en årskull.

En socioekonomisk ersättning däremot är mer svårgripbar, vilket bland annat illustreras av Google. Genom SCB-statistik skapas en kollektiv bild av alla elever såsom varandes offer för sin omgivning. Oberoende av den enskilde elevens förmåga att uppnå sina och/eller skolans mål jämställs alla elever och tilldelas en "tycka-synd-om-peng".

Ett annat skäl till varför majoriteten, eller i alla fall jag, ifrågasätter socioekonomisk ersättning är att, mig veterligt, det inte finns några vetenskapliga belägg som pekar på att socioekonomisk ersättning hjälper. När vi i alla andra sammanhang begär att utbildning, pedagogik, handlingsplaner mot mobbing osv ska vara evidensbaserade så finner jag det märkligt att åtgärden "socioekonomisk ersättning" slukas med hull och hår, i alla fall av oppositionen.

Oppositionen vill gärna insinuera att majoriteten vill befästa klassklyftor och missgynna elever i vissa geografiska områden. Jag kan inte svara för de andra partierna men jag kan gå i god för att Folkpartiet har en helt annan agenda. Vi vill, som alltid, se individen och hans/hennes förmåga att leva det liv han/hon önskar. Om det inbegriper att under skoltiden erbjudas extra stöd och extra resurser för att ge honom/henne en kick-start så står vi bakom individen hela vägen.

Summa summarum, jag vill inte peka ut och därmed riskera att stigmatisera ett helt bostadsområdes elever. Jag vill att resurserna satsas på individerna utifrån deras individuella förutsättningar. Om det skulle innebära att den totala kostnaden överstiger en schablonbaserad generell ersättning till alla elever så köper jag det alla dagar i veckan!

Åtestår bara en sak, att även försöka illustrera detta inlägg. Jag vänder mig till Google och väljer denna

socioekonomisk elefantiasis

En ny favoritkomiker

Well,  I´m at  it again. Jag kommer verkligen försöka att hålla ångan uppe. Vad kan väl vara en bättre dag att dra igång igen än denna, i efterdyningarna av presidentvalet,

Jag och troligen många med mig har väl tillbringat några timma runder dagen med att ta del av tyckande och tänkande kring valutgången i USA. Man surfar in på den ena sajten efter den andra. Hittar någon intressant länk och hoppar vidare i cyberrymden.

Under en av dessa rymdpromenader halkade jag in på Rush Limbaughs hemsida. Min lycka är gjord!!! Vilken underbar parodi på vita, blekfeta, konservativa, manliga amerikanska republikaner. Han är bara för mycket!!! Jag har självklart lagt hans hemsida som favorit och jag kommer starta dagen med att bli glad av hans tossigheter.

Jag blev speciellt road av hans tankeexperiement kring ett USA delat i en republikansk halva och en demokratisk dito.

Bet it´s cuban!

Om USA har en utmärkelse för årets komiker borde det definitivt tilldelas Mr Limbaugh. Nej ännu bättre. Han borde få en  lifetime achievement.award.

Men han är inte ensam. Det finns fler prominenta komiker i USA. Några av dem har till och med lyckats få utrymme som kåsörer i välrenommerade dagstidningar.

Jag kommer hur som helst att framgent finna min dagliga dos av humor bland Limbaugh och hans gelikar.

För övrigt ska ni inte bry er om understrukna länkar. Fråga mig inte hur de kommit dit men de leder inte till något gott.

Det bidde ingenting....

Under mitt sedvanliga morgonuppdaterande seglade jag in på Expressens hemsida som basunerade ut att den länge efterlängtade nya socialdemokratiska skolpolitiken nu har kokats ner till åtta punkter. Artikeln hänvisade till en debattartikel i Dagens Nyheter.

Nyfiken på vilka radikala grepp den pånyttfödda socialdemokratin har att erbjuda dubbelklickade jag med ljusets hastighet på länken. Kanske, kanske skulle jag finna några radikala utspel som kunde göra nästa nämndsammanträde mer spännande. Jag fick svaret redan i rubriken - lottning!

Konfunderad tvingades jag dock att avbryta konsumtionen av ovannämnda debattartikel till förmån för bland annat skolplikt. Därmed har jag hela dagen gått omkring och funderat på hur lottning skulle kunna vara svärdet som löser det svenska skolväsendets gordiska knut.

Jag har  nu slutligen slagit mig ner i soffan för att erhålla uppenbarelsen och av den bidde det ingenting. Jag kan tyvärr inte karakterisera läsandet som något annat än dagens västgötaklimax. Det enda reella bidraget till en konstruktiv debatt kring skolan är märkligt nog lottning

Låt oss ta det punkt för punkt

1. En sammanhållen skola

Kollektivismen slår till igen. Det finns en förkärlek från vissa politiska partier, på båda kanterna, att förenkla sin egen tillvaro genom att snabbt och enkelt klumpa ihop individer med olika förutsättningar och med olika drömmar i en enda homogen grupp som alla hyser exakt samma önskningar och exakt samma behov. Tyvärr för dessa partier visar det sig allt som oftast att medborgarna inte gärna vill infoga sig själva i sagda mall.

sammanhållen?

Jag ställer mig mycket tveksam till herr Baylams påstående att svensk skolungdom väljer bort yrkesprogrammen på grund av att programmen med automatik inte ger högskolebehörighet. Det stämmer inte med min erfarenhet, och den är ganska välgrundad eftersom jag befinner mig bland de här ungdomarna dagligdags .Min bild är snarare att de med akademiska ambitioner läser högskoleförberedande program och de med mer hantverksmässiga ambitioner väljer yrkesförberedande program TROTS att de innehåller en icke oansenlig mängd teoretiska ämnen.

Det för mig största problemet är att så många hoppar av de yrkesförberedande programmen på grund av det digra teoretiska innehållet.

Bland de som hoppar av de högskoleförberedande programmen tycks problemet snarast vara att grundskolan inte har förberett dem tillräckligt för den gymnasiala nivån. De saknar både kunskaper och studieteknik. Vad detta leder till får vi ta i ett senare inlägg

Jag kan inte heller låta bli att  förvånas över att en ledande representant för Socialdemokraterna, ett parti som sjunger både "Nationalen" och "Arbetets söner" på sina möten har en så nedlåtande syn på traditionella
arbetararbeten......

Vad tycker jag? Ganska enkelt egentligen. Även om skolan inte har och givetvis inte ska ha till uppgift att sortera elever så gör eleverna det själva, på gott och ont. De "älskar" att kategorisera sig själva som det ena eller det andra. Allt för att få ingå i en vald gemenskap. På min tid var man bland annat punkare, discosnöre, mattehatare, muffare, sportidiot, stridis, plugghäst etc. (Jag var dum nog att en dag bestämma mig för att jag varken kunde eller gillade matte vilket kom att leda till en livslång, onödig kamp då jag faktiskt har en viss matematikådra). Vad de olika kategorierna kallas idag har jag ingen aning om.

Den har kategoriseringen fanns också när det kom till att välja utbildningsväg. Grupptryck, föräldrapåverkan, skoltrötthet och en massa andra påverkansfaktorer avgjorde val av utbildningsväg. Givetvis gjordes det då och nu ett stort antal felval.

Det absolut viktigaste är att det gymnasieval en ungdom gör inte är livsavgörande. Jag ser mycket hellre en tjej eller kille välja ett yrkesförberedande program som hon/han/hen klarar av och får ett jobb efter snarare än en ungdom som hoppar av på grund av att det teoretiska trycket blev för stort. Skoltrötthet, skolleda eller ointresse spelar oss spratt i den här fasen av livet. Vad vuxenvärlden (vad nu det är för något) måste åstadkomma är skolsystem som tillåter alla INDIVIDER att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar, preferenser och drömmar. Rent konkret innebär det att alla ungdomar måste tillförsäkras möjligheten, rätten och informationen att de får göra fel val och att de i sådana fall senare i livet kan komplettera sin utbildning så att de kommer in på en akademisk bana, omde så önskar.

 Vad socialdemokraterna föreslår nu är att skriva alla aspirerande rörmokare etc på näsan att de minsann inte är lika mycket värda eftersom de inte vill bli akademiker. Vi ser dig hellre hoppa av skolan, inkassera försörjningsstöd och vara arbetslös ett antal år än att vår världsbild raseras.

Ooops tiden går. Fortsättning följer

Pedagogisk misär

Härom dagen fick jag ett nyhetsbrev via mäjlen från skolinspektionen. Nyhetsbrevet pushade för inspektionens senaste kvalitetsrapport benämnd Rektors Ledarskap.

Jag har nu gett mig i kast med rapporten. Anledningen är, förutom en generell nyfikenhet, att rapporten (allt enligt skolinspektionen) visar att 70 % av sveriges elever befinner sig i skolor som INTE har ett väl utvecklat pedagogiskt ledarskap. Skrämmande,  tycker i alla fall jag.

Principen för en halvledare

Vi får också veta att hälften av rektorerna i vissa delar behöver förstärka sitt ledarskap. Jag är visserligen uppvuxen med  mängdlära så min matematiska förmåga kan förvisso ifrågasättas. Så vitt jag kan bedöma så innebär det att 20 % av sveriges elever tillbringar sina dagar i ren pedagogisk misär.

Det ska bli ett sant nöje plöja igenom rapporten. Jag kan dock redan nu glädja mig åt att vi Folkpartister i Huddinge ändå har tillfredsställt vad drygt 50 % av rektorerna efterfrågar, nämligen stöd med administrationen. Genom inrättandet av intendenttjänster på Huddinges skolor så har vi i alla fall börjat dra vårt strå till stacken i arbetet med att stödja utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet.

To be continued.......

Det här med datorer....

Återkommen från kvällens gruppmöte med Huddinges folkpartister så är huvudet fyllt av tankar och reflexioner. 

Det första som poppar upp är politikers förkärlek för patentlösningar som i ett huj ska lösa problemet. Idag handlade det om Socialdemokraternas nya giv för hemlösa. Ge alla ett 1:a handskontrakt på en lägenhet så har vi löst problemet. I don´t think so!!!

En likartad patentlösning presenterades av mina partikollegor i Sollentuna. Alla elever skulle få sin egen dator. Det fick i sin tur partiordförande att gå i taket och kräva att alla minsann skulle lära sig skriva old style. 

Läsplatta m/ä

Som en följd av detta uttalande av utbildningsministern fick ungmoderaterna luft och utmanade den av alliansen förda utbildningspolitiken. Med hjälp av en läsplatta kommer svenska elever att utveckla såväl kreativitet och företagsamhet.Alla som lämnar skolan kommer med informationsteknologins hjälp bli anställningsbara.

Som vanligt så finns det inte en enda lösning, utan många. Skolpolitiken och skolpolitikernas riktiga utmaning är att utifrån de lagar och regler som styr skolverksamheten se till att skapa det utrymme som krävs  för att alla elever ska nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. På skolnivå innebär det att allt annat än hundraprocentig måluppfyllelse är oacceptabelt.

Om det i sin tur kräver utnyttjande av läsplattor eller smartphones (som för övrigt är ett djävulens påfund) så får det bli så. Det viktiga är inte metoden utan resultatet. Varje elev är unik och skolans förmåga att se till varje individs föutsättningar kommer att vara avgörande för om skolan kommer nå målet - 100 % godkända elever.

På samma sätt lär det vara med hemlöshet. För varje hemlös individ finns en unik bakgrund och unika förutsättningar och vi lär knappast kunna förlita oss på en enda metod. 

För övrigt kan ju båda de ovan nämnda patentlösningarna kallas one-to-one.....

En av min ungdoms hjältar är borta

När jag vaknade i morse blev jag bedrövad av att möta rubrikerna om Stig Vigs död. Otaliga är de gånger jag stått och gungat till Dag Vag.

Dag Vag var en del av punkvågen men ändå inte. När KSMB, Ebba Grön osv vrålade ut sin frustration så förmedlade Dag Vag sina åsikter underfundigt och med ett eget småputtrigt sound. Dag Vag var helt enkelt kul!

Bara namnen på medlemmarna; Tage Zalvadore Dirty, Zilverzurfarn, Bumpaberra, Beno Zeno och det bästa av dem alla, Per Cussion.

Även jag var på den famösa konserten då Ebba och Dag Vag var förband till Elvis Costello. Den gode Elvis (en annan ungdomshjälte) kunde  med fog säga att "trycke´ é för mycké."

Hur som helst så sjunger nu änglakören i reggae-takt.

Den historiska parentesen

  Håkan Juholt

´nuff said

Digital ursäktsturné

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Av de diverse rutiga skäl och randiga orsaker så har mitt bloggande inskränkt sig till ett minimum den senaste tiden. Det har dock inte berott på brist på åsikter.

Hur som helst, jag känner förtroende och ett starkt stöd i mina kommande bloggansträngningar........

Vilket osökt leder oss in på dagens icke-händelse. Jag vet att man inte ska tro på allt som skrivs i tidningarna men jag kan inte låta bli att förundras av vissa personers verklighetsuppfattning.  Det kan väl inte vara på det viset att ledaren för ett av det senaste århundradets mest tongivande politiska partier medvetet ljuger om vad som på mötet förekommit haver?

OM det nu skulle vara som så att dagens VU-möte enbart behandlade budgetprocessen och kommande strategier så är den rätta benämningen Väldigt Underlig ledamot.

Håkan, du kunde Juholt dig till sanningen.

Kan dock inte låta bli att gilla hr Pagrotskys uttalande; "Vi har samma förtroende nu som i morse".  Ja, ja...