Jag läste följande artikel i SvD angående ett lagförslag där barns vårdbehov ska gå före eventuella misshälligheter föräldrar emellan. Jag kom då att tänka på ett samtal jag hade för dryga fjorton år sedan ang min eventuella tillhörighet i Jehovas Vittnen. Hade jag medgivit att jag var medlem i nämnda samfund så hade de läkare som vårdade min allt för tidigt födde son raskt begärt att jag och modern skulle "entledigas" från vårt vårdnadsansvar. Lyckligtvis var vare sig jag eller modern ett Jehovas vittne eftersom de inte tillåter blodtransfusioner och var det något han kom att behöva så var det just det (bland mycket annat.)
Jag blir lite betänksam när ett antal kommentarer och blogginlägg misstänkliggör lagförslaget såsom varandes en produkt av en världsomspännande konspiration med syfte att frånta pappan all makt vid vårdnadstvister.
Det handlar inte specifikt om att ge omdelbar vård vid misstänkta sexuella övergrepp. Det finns ett otal andra situationer då vård är nödvändigt men där någon part av någon mer eller mindre missriktad anledning anser att vård är av ondo. Jag känner till par där den ena parten inte vill att barnet ska få vård på grund av att "barnet inte ska behöva känna sig annorlunda".
Jag påstår inte att det inte sker misstag där handläggare omedvetet påverkas av våra gamla vanföreställningar om kvinnan är den vårdande etc. Men det är knappast ett skäl att stoppa en lag som gynnar barn som befinner sig i en situation där de redan lider av att föräldrarna inte kan enas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar