Vissa dagar är värre än andra. Det här har varit en sådan dag.....
När jag vaknade visste jag att jag skulle ta farväl av min "svärmor" och mina yngsta barns mormor.
Ing-Marie är en av de finaste människor jag träffat. Utan att tveka tog hon Mathilda och Carl-Oscar under sina vingar och gödde dem på kroppkakor och våfflor. När sedan Nova och Stella äntrade scenen fick även de sin beskärda del av både mat och kärlek. Jag och alla mina ungar, såväl biologiska som "professionella" har fått ta del av hennes gästfrihet under åren och Ing-Marie och Ranstadgatan har lämnat outplånliga intryck hos oss alla.
Föga anade jag att ytterligare en av de finaste människor jag mött under min levnad skulle behöva omnämnas i så outsägligt trista sammanhang denna dag.
Jag vet att jag såg "nyhetsflashen" om att någon avlidit efter att ha blivit påkörd av en stulen hemglass-bil. Inte tänkte jag mer på det förrän Mathilda uppmärksammade mig på Facebook-flödet.
H-e, en av världens roligaste och finaste personer har lämnat livet på grund av något så onödigt!!!
Magnus, jag saknar dig och är förbannad på mig själv för att jag och familjen inte hälsat på under ett tag. Jag och Caroline pratade om att jag och ungarna skulle ta och "våldgästa" er när Caroline ändå skulle jobba under tre veckor (inte hela tiden givetvis....)
Eftertankens kranka blekhet, vänta inte till morgondagen
Magnus, hur man än vrider och vänder på det är du Kung!!! Jag saknar dig och din underfundighet och ditt (och för den delen Urbans) öra för traktormotorer. Jag till och med saknar ditt "gå dän". Mathilda saknar definitivt ditt "Amanda, mocka där också".
Åsa, Anton, Gustav, och Carolina. Ni har haft och har fortfarande en underbar kille som make/pappa. Jag och hela familjen finns med er i tanken hela tiden. Fysiskt finns jag och valda delar av barnaskaran på plats för Er inom några dagar, om ni behöver och vill. Vi ska bara förflytta oss från Öland!!!!