Nyfiken på vilka radikala grepp den pånyttfödda socialdemokratin har att erbjuda dubbelklickade jag med ljusets hastighet på länken. Kanske, kanske skulle jag finna några radikala utspel som kunde göra nästa nämndsammanträde mer spännande. Jag fick svaret redan i rubriken - lottning!
Konfunderad tvingades jag dock att avbryta konsumtionen av ovannämnda debattartikel till förmån för bland annat skolplikt. Därmed har jag hela dagen gått omkring och funderat på hur lottning skulle kunna vara svärdet som löser det svenska skolväsendets gordiska knut.
Jag har nu slutligen slagit mig ner i soffan för att erhålla uppenbarelsen och av den bidde det ingenting. Jag kan tyvärr inte karakterisera läsandet som något annat än dagens västgötaklimax. Det enda reella bidraget till en konstruktiv debatt kring skolan är märkligt nog lottning
Låt oss ta det punkt för punkt
1. En sammanhållen skola
Kollektivismen slår till igen. Det finns en förkärlek från vissa politiska partier, på båda kanterna, att förenkla sin egen tillvaro genom att snabbt och enkelt klumpa ihop individer med olika förutsättningar och med olika drömmar i en enda homogen grupp som alla hyser exakt samma önskningar och exakt samma behov. Tyvärr för dessa partier visar det sig allt som oftast att medborgarna inte gärna vill infoga sig själva i sagda mall.
 |
| sammanhållen? |
Jag ställer mig mycket tveksam till herr Baylams påstående att svensk skolungdom väljer bort yrkesprogrammen på grund av att programmen med automatik inte ger högskolebehörighet. Det stämmer inte med min erfarenhet, och den är ganska välgrundad eftersom jag befinner mig bland de här ungdomarna dagligdags .Min bild är snarare att de med akademiska ambitioner läser högskoleförberedande program och de med mer hantverksmässiga ambitioner väljer yrkesförberedande program TROTS att de innehåller en icke oansenlig mängd teoretiska ämnen.
Det för mig största problemet är att så många hoppar av de yrkesförberedande programmen på grund av det digra teoretiska innehållet.
Bland de som hoppar av de högskoleförberedande programmen tycks problemet snarast vara att grundskolan inte har förberett dem tillräckligt för den gymnasiala nivån. De saknar både kunskaper och studieteknik. Vad detta leder till får vi ta i ett senare inlägg
Jag kan inte heller låta bli att förvånas över att en ledande representant för Socialdemokraterna, ett parti som sjunger både "Nationalen" och "Arbetets söner" på sina möten har en så nedlåtande syn på traditionella
arbetararbeten......
Vad tycker jag? Ganska enkelt egentligen. Även om skolan inte har och givetvis inte ska ha till uppgift att sortera elever så gör eleverna det själva, på gott och ont. De "älskar" att kategorisera sig själva som det ena eller det andra. Allt för att få ingå i en vald gemenskap. På min tid var man bland annat punkare, discosnöre, mattehatare, muffare, sportidiot, stridis, plugghäst etc. (Jag var dum nog att en dag bestämma mig för att jag varken kunde eller gillade matte vilket kom att leda till en livslång, onödig kamp då jag faktiskt har en viss matematikådra). Vad de olika kategorierna kallas idag har jag ingen aning om.
Den har kategoriseringen fanns också när det kom till att välja utbildningsväg. Grupptryck, föräldrapåverkan, skoltrötthet och en massa andra påverkansfaktorer avgjorde val av utbildningsväg. Givetvis gjordes det då och nu ett stort antal felval.
Det absolut viktigaste är att det gymnasieval en ungdom gör inte är livsavgörande. Jag ser mycket hellre en tjej eller kille välja ett yrkesförberedande program som hon/han/hen klarar av och får ett jobb efter snarare än en ungdom som hoppar av på grund av att det teoretiska trycket blev för stort. Skoltrötthet, skolleda eller ointresse spelar oss spratt i den här fasen av livet. Vad vuxenvärlden (vad nu det är för något) måste åstadkomma är skolsystem som tillåter alla INDIVIDER att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar, preferenser och drömmar. Rent konkret innebär det att alla ungdomar måste tillförsäkras möjligheten, rätten och informationen att de får göra fel val och att de i sådana fall senare i livet kan komplettera sin utbildning så att de kommer in på en akademisk bana, omde så önskar.
Vad socialdemokraterna föreslår nu är att skriva alla aspirerande rörmokare etc på näsan att de minsann inte är lika mycket värda eftersom de inte vill bli akademiker. Vi ser dig hellre hoppa av skolan, inkassera försörjningsstöd och vara arbetslös ett antal år än att vår världsbild raseras.
Ooops tiden går. Fortsättning följer
